Nytt år igen!
Ja så var det slut på år 2008 och 2009 har börjat. Jag hoppas att detta året blir bättre än tidigare år.
2008 slutade som de senaste 21 åren, vilket jag mer eller mindre har vant mig vid men ändå inte.
Först all den stressen innan jul och förkylningar. Sedan detta att fira jul som jag nästan har lessnat på. Julen ska vara barnens jul till största delen inte de vuxnas, tycker jag. Min dotter grät när hon gick och la sig på julaftons kvällen. Ska det vara så? Nej jag tycker inte det. Ska nog nämna det att hon fyller 16 år nästa vecka. Jag trodde att det skulle bli en lugn jul för en gång skull men icke. Som vanligt för mycket alkoholkonsumtion och barnen fyra stycken, okej tonåringarna, de är 14, 15, 18 och 19 år, de vart helt bortglömda och hade hur tråkigt som helst, vilket jag tror var den enda som såg.
Nyårsafton var mycket bättre, den firade vi för oss själva och tog det lugnt. Dottern och jag gick ut och kollade och försökte att fotografera fyrverkerierna, medans sonen för första gången lyckades hålla sig vaken fast liggandes i soffan framför tvn. (Han brukar annars gå och lägga sig vid 22 tiden)
I går var vi på middag för första gången utan barnen. Vi var bjudna till min sambos bror och hans sambo, i "chillentuna", som svågern säger. Vi hann att äta förätten och jag hade precis börjat med varmrätten när min mobil ringde och det visade sig att barnen var osams hemma. Det gick inte speciellt många timmar att lämna dem själva. Jag åt klart och gick på toaletten och sedan kändes det som att någon stack två knivar i magen på mig. Jag får ofta ont i magen men inte så här ont. Jag sa till sambon att vi måste åka hem. Han hade redan förstått att det var problem hemma då han hörde att min mobil ringt för det är oftas så att sonen ringer när han är osams med sin syster.
Jag satte mig och väntade i köket (de andra satt i vardagsrummet) på att sambon skulle dricka upp kaffet och vinet.
Även denna kväll var det en del alkohol.
Vi kom iväg tillslut. Svärmor verkade vara lätt sur för att vi åkte hem redan vid 21 tiden.
När vi kom hem försökte jag få reda på barnens osämjan, men dottern grät och gick och la sig redan vid 22, vilket hon väldigt sällan gör utan är uppe ganska länge i vanliga fall.
Sedan hade jag väldigt svårt för att sova under natten, sov endast korta stunder kändes det som.
//
HelenaW
2008 slutade som de senaste 21 åren, vilket jag mer eller mindre har vant mig vid men ändå inte.
Först all den stressen innan jul och förkylningar. Sedan detta att fira jul som jag nästan har lessnat på. Julen ska vara barnens jul till största delen inte de vuxnas, tycker jag. Min dotter grät när hon gick och la sig på julaftons kvällen. Ska det vara så? Nej jag tycker inte det. Ska nog nämna det att hon fyller 16 år nästa vecka. Jag trodde att det skulle bli en lugn jul för en gång skull men icke. Som vanligt för mycket alkoholkonsumtion och barnen fyra stycken, okej tonåringarna, de är 14, 15, 18 och 19 år, de vart helt bortglömda och hade hur tråkigt som helst, vilket jag tror var den enda som såg.
Nyårsafton var mycket bättre, den firade vi för oss själva och tog det lugnt. Dottern och jag gick ut och kollade och försökte att fotografera fyrverkerierna, medans sonen för första gången lyckades hålla sig vaken fast liggandes i soffan framför tvn. (Han brukar annars gå och lägga sig vid 22 tiden)
I går var vi på middag för första gången utan barnen. Vi var bjudna till min sambos bror och hans sambo, i "chillentuna", som svågern säger. Vi hann att äta förätten och jag hade precis börjat med varmrätten när min mobil ringde och det visade sig att barnen var osams hemma. Det gick inte speciellt många timmar att lämna dem själva. Jag åt klart och gick på toaletten och sedan kändes det som att någon stack två knivar i magen på mig. Jag får ofta ont i magen men inte så här ont. Jag sa till sambon att vi måste åka hem. Han hade redan förstått att det var problem hemma då han hörde att min mobil ringt för det är oftas så att sonen ringer när han är osams med sin syster.
Jag satte mig och väntade i köket (de andra satt i vardagsrummet) på att sambon skulle dricka upp kaffet och vinet.
Även denna kväll var det en del alkohol.
Vi kom iväg tillslut. Svärmor verkade vara lätt sur för att vi åkte hem redan vid 21 tiden.
När vi kom hem försökte jag få reda på barnens osämjan, men dottern grät och gick och la sig redan vid 22, vilket hon väldigt sällan gör utan är uppe ganska länge i vanliga fall.
Sedan hade jag väldigt svårt för att sova under natten, sov endast korta stunder kändes det som.
//
HelenaW

0 kommentarer:
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida